Puss versus glåpord

I vissa avseenden är det oerhört tråkigt med politik - och det är när det handlar om annat än politik (jag har aldrig förnekat min nördighet för övrigt). Ungefär som nu när en statssekretare får för sig att göra en ej behövlig verision av mun-mot-mun-metoden helt frivilligt på en reporter sittandes i en restaurang och detta blir politik.

Av vilken anledning behöver Mona Sahlin eller Peter Eriksson uttala sig om detta? Som tv-tittare och väljare kan jag väl dra egna slutsatser? Och Peter, tycker inte han om etanol? Och Mona, är det någon som ska vara tyst när det kommer till skandaler är det väl hon? Gör det inte till politik, låt det vara vad det är.

"Ja, vi tänker hålla igång debatten om det här en bra tid framöver." Kul, ja oppositionen har ju inte mycket annat att hålla debatt om, för det här med politik är inte riktigt deras grej.

När moderater dricker alkohol får reportrar vara med och utbyta saliv med dessa, när socialdemokrater dricker alkohol får vakter förnedringar och lite blåtiror. Om vi nu ska göra politik av det kan jag säga att jag föredrar det moderata alternativet även när det kommer till sådan här politik.